torsdag 16 oktober 2008
Mamma väcker pappa genom att sticka upp en morgonurinluktande pinne i pappans ansikte och säger jag är GRAVID! Väntan är äntligen över. Efter en tid med sorg och oro har vi två nu återigen skapat en början till ett liv, och det är du.
måndag 3 november 2008
Mamman har börjat må JÄTTEILLA och har svårt att få i sig någonting. Ligger mest i horisontalläge om dagarna. Klockan är ställd på 02.00 och 05.00 för att förebygga det värsta illamåendet. Pappan servar med mackor, frukt och grönsaker på morgnarna så mamman kan ta sig ur sängen. Det blir att försöka äta små mängder med bara några timmars mellanrum. Funkar ok. Mamma köper åksjukeband och provar äta ingefära. Det hjälper ganska bra.
måndag 17 november 2008
Mamman är orolig för att hon haft ont i ryggen i nästan en hel vecka. Graviditetstecknen känns plötsligt som bortblåsta och orostankarna börjar genast komma. Blir det precis som i våras? JAG VILL INTE DET!! Vi försöker lugna oss, men det är svårt. Tillslut stod vi inte ut längre så mamman ringde idag till Kvinnokliniken och ljög till sig ett akut ultraljud. Ja, ljög. Tydligen räcker inte argumentet psykotiskt orolig för att få en tid. Vi får komma i morgon, jag är inställd på att det inte blir någonting nu heller. HELVETE!
tisdag 18 november 2008
Pappan åker denna tisdagsmorgon 12 mil från jobbet till Sjukhuset. När jag sitter i bilen går tankarna fram och tillbaka men känslan är ändå positiv. Vi anmäler oss och sätter oss i väntrummet. Pappan är lugn, mamman lite stissigare. Nu vill jag få det överstökat! Erfarenheterna vi har av det här stället är ju inte positiva och man hoppas på att få träffa en bättre bemötande gynläkare den här gången.
Efter en sjuhelveteslång halvtimme blir det vår tur. En grek kommer och hälsar oss välkommna. Han verkar snel. Anamnes, ryggläge för mamma i gynstolen och nu var det dags. Att få kvitto på om det vi oroat oss för stämmer, igen. Han trycker på magen, känner på cervix och säger att det verkar bra men med en lågmäld stämma. Fram med ultraljudsapparaten och greken vänder sedan monitorn mot oss båda (vilket den förra gynläkaren inte hade gjort). Det kändes bra. Han började undersöka och jag såg det direkt!, innan han flera gånger med stort smil och klappandes på mammans lår sa -De e ok! Titta! DE E OK! Mamman grät och erkände efteråt att hon precis som Rachel i Vänner först inte såg någonting. Det hade tagit ett tag innan hon fattade vart hon skulle titta. Men när hon hade upptäckt ett alldeles fint pickande litet hjärta så kom ännu fler tårar. Pappans enda kommentar var underbart, UNDERBART!
På väg ut från sjukhuset beskriver mamman dig som en liten bajskorv med ett pickande hjärta i mitten, och du, du blir lill-korven.
måndag 24 november
Nu känns det på riktigt! Vi ska bli föräldrar! Inskrivning hos barnmorskan idag. Provtagning och massvis med information, men pappan var påläst så det var inte så mycket nytt. Under informationsstunden var jag alert och ställde några frågor ända tills vi fick en broschyr om mat som har blivit THE BIG THING för mig att sköta nu under graviditeten. (Mamman kommenterar: Kontrollfreaket måste ju ha nått att göra) Jag började givetvis genast läsa och försökte samtidigt använda mig av min hyfsade simultankapacitet för att också kunna lyssna på vad barnmorskan sa om psykologkontakt. Men då jag är en man trodde väl inte barnmorskan på den förmågan utan fick för sig att jag inte klarar av två saker samtidigt och gav mig en ond blick så att mamman slog till mig på axeln och sa; Lyssna nu! Pappan skämdes lite, helt i onödan. (Mamman kommenterar: Haha, feministen var ju så klart orolig för att barnmorskan inte skulle tro att vi var lika delaktigaoch engagerade, därav smällen.)
Proverna såg bra ut. 132 i blodvärde, 5 i blodsocker, ingen klamydia, HIV eller annat otrevligt och mamman vägde 55,6 kg. Dagens höjdpunkt var när mamman skulle ta blodproverna. Både jag och barnmorskan skrattade hejdlöst då mamman såg helt livrädd ut och försökte mobilisera kraft genom att bedöva sitt finger med olika metoder innan sticket.
onsdag 3 december 2008
Idag började jag plötsligt funderade mycket på namn. Vi har kommit fram till varsin 5 i topplista. I nuläget skulle du heta Rut om du är en tjej och Svante om du är en kille. Var vi taskiga?
fredag 5 december 2008
Idag är pappan extra kärlekig i mamman. Lyssnade på Lurifixen vilket fick mig att minnas tillbaka till mammans 24-årskalajs då hon var väldigt full. (Mamman kommenterar: Sccchhhhh..Mamman var inte alls full, det har hon aldrig varit! Full är inte bra. Kom ihåg det lill-korven) Ja den där mamma Bosse. Pappa Dale älskar verkligen henne.
Idag ska Mamman på julbord med jobbet. Pappan är mellan två jobb och är inne på sin andra ”lediga vecka”. Det är fredag och vad ska jag göra ikväll? Jag ska titta på På spåret. Ett program som mamman tycker är värsta svensson-programmet men som Pappan gillar väldigt mycket. Ska varva mellan det och ”Idol”, det allra värsta komersiella skitprogrammet enligt kultureliten = mamman. Kanske ska jag dricka några glas vin och käka något gott eller bara något enkelt. Just nu lutar det åt något enkelt! (Mamman kommenterar: "Kultureliten" har nu mera kapitulerat inför det faktum att På spåret är ett trivsamt fredagsprogram och kan faktiskt säga att hon gillar det)
måndag 15 december
Från och med i dag är Pappan inte längre arbetslös. Han har börjat sitt nya jobb på Rehabenheten. Så nu går han upp 05.00 varje morgon och sätter sig på sin alldeles egna plats på tåget mot jobbet. Första dagen har varit bra. Kollegorna verkar snela!
torsdag 22 januari
Idag var det så en av de stora dagarna under resan mot att bli pappa. FÖRSTA ULTRALJUDET!! Det var nervöst, läskigt men också väldigt spännande. Mamman kände sig stabil men började gråta så fort vi kom in genom dörren och barnmorskan sa välkomna. Pappan var såklart hur kolugn som helst ;).
Så var du äntligen där på skärmen. Livlig, svartvit och alldeles liten. 17 cm lång och 180 gram tung med hjärnhalvorna på plats. Du beräknas komma 26/6 -09. Vi fick faktiskt också veta att du antagligen har en snippa (om du inte har en väldigt liten snopp). Mamman och pappan är väldigt stolta och alldeles glada!
Mamma väcker pappa genom att sticka upp en morgonurinluktande pinne i pappans ansikte och säger jag är GRAVID! Väntan är äntligen över. Efter en tid med sorg och oro har vi två nu återigen skapat en början till ett liv, och det är du.
måndag 3 november 2008
Mamman har börjat må JÄTTEILLA och har svårt att få i sig någonting. Ligger mest i horisontalläge om dagarna. Klockan är ställd på 02.00 och 05.00 för att förebygga det värsta illamåendet. Pappan servar med mackor, frukt och grönsaker på morgnarna så mamman kan ta sig ur sängen. Det blir att försöka äta små mängder med bara några timmars mellanrum. Funkar ok. Mamma köper åksjukeband och provar äta ingefära. Det hjälper ganska bra.
måndag 17 november 2008
Mamman är orolig för att hon haft ont i ryggen i nästan en hel vecka. Graviditetstecknen känns plötsligt som bortblåsta och orostankarna börjar genast komma. Blir det precis som i våras? JAG VILL INTE DET!! Vi försöker lugna oss, men det är svårt. Tillslut stod vi inte ut längre så mamman ringde idag till Kvinnokliniken och ljög till sig ett akut ultraljud. Ja, ljög. Tydligen räcker inte argumentet psykotiskt orolig för att få en tid. Vi får komma i morgon, jag är inställd på att det inte blir någonting nu heller. HELVETE!
tisdag 18 november 2008
Pappan åker denna tisdagsmorgon 12 mil från jobbet till Sjukhuset. När jag sitter i bilen går tankarna fram och tillbaka men känslan är ändå positiv. Vi anmäler oss och sätter oss i väntrummet. Pappan är lugn, mamman lite stissigare. Nu vill jag få det överstökat! Erfarenheterna vi har av det här stället är ju inte positiva och man hoppas på att få träffa en bättre bemötande gynläkare den här gången.
Efter en sjuhelveteslång halvtimme blir det vår tur. En grek kommer och hälsar oss välkommna. Han verkar snel. Anamnes, ryggläge för mamma i gynstolen och nu var det dags. Att få kvitto på om det vi oroat oss för stämmer, igen. Han trycker på magen, känner på cervix och säger att det verkar bra men med en lågmäld stämma. Fram med ultraljudsapparaten och greken vänder sedan monitorn mot oss båda (vilket den förra gynläkaren inte hade gjort). Det kändes bra. Han började undersöka och jag såg det direkt!, innan han flera gånger med stort smil och klappandes på mammans lår sa -De e ok! Titta! DE E OK! Mamman grät och erkände efteråt att hon precis som Rachel i Vänner först inte såg någonting. Det hade tagit ett tag innan hon fattade vart hon skulle titta. Men när hon hade upptäckt ett alldeles fint pickande litet hjärta så kom ännu fler tårar. Pappans enda kommentar var underbart, UNDERBART!
På väg ut från sjukhuset beskriver mamman dig som en liten bajskorv med ett pickande hjärta i mitten, och du, du blir lill-korven.
måndag 24 november
Nu känns det på riktigt! Vi ska bli föräldrar! Inskrivning hos barnmorskan idag. Provtagning och massvis med information, men pappan var påläst så det var inte så mycket nytt. Under informationsstunden var jag alert och ställde några frågor ända tills vi fick en broschyr om mat som har blivit THE BIG THING för mig att sköta nu under graviditeten. (Mamman kommenterar: Kontrollfreaket måste ju ha nått att göra) Jag började givetvis genast läsa och försökte samtidigt använda mig av min hyfsade simultankapacitet för att också kunna lyssna på vad barnmorskan sa om psykologkontakt. Men då jag är en man trodde väl inte barnmorskan på den förmågan utan fick för sig att jag inte klarar av två saker samtidigt och gav mig en ond blick så att mamman slog till mig på axeln och sa; Lyssna nu! Pappan skämdes lite, helt i onödan. (Mamman kommenterar: Haha, feministen var ju så klart orolig för att barnmorskan inte skulle tro att vi var lika delaktigaoch engagerade, därav smällen.)
Proverna såg bra ut. 132 i blodvärde, 5 i blodsocker, ingen klamydia, HIV eller annat otrevligt och mamman vägde 55,6 kg. Dagens höjdpunkt var när mamman skulle ta blodproverna. Både jag och barnmorskan skrattade hejdlöst då mamman såg helt livrädd ut och försökte mobilisera kraft genom att bedöva sitt finger med olika metoder innan sticket.
onsdag 3 december 2008
Idag började jag plötsligt funderade mycket på namn. Vi har kommit fram till varsin 5 i topplista. I nuläget skulle du heta Rut om du är en tjej och Svante om du är en kille. Var vi taskiga?
fredag 5 december 2008
Idag är pappan extra kärlekig i mamman. Lyssnade på Lurifixen vilket fick mig att minnas tillbaka till mammans 24-årskalajs då hon var väldigt full. (Mamman kommenterar: Sccchhhhh..Mamman var inte alls full, det har hon aldrig varit! Full är inte bra. Kom ihåg det lill-korven) Ja den där mamma Bosse. Pappa Dale älskar verkligen henne.
Idag ska Mamman på julbord med jobbet. Pappan är mellan två jobb och är inne på sin andra ”lediga vecka”. Det är fredag och vad ska jag göra ikväll? Jag ska titta på På spåret. Ett program som mamman tycker är värsta svensson-programmet men som Pappan gillar väldigt mycket. Ska varva mellan det och ”Idol”, det allra värsta komersiella skitprogrammet enligt kultureliten = mamman. Kanske ska jag dricka några glas vin och käka något gott eller bara något enkelt. Just nu lutar det åt något enkelt! (Mamman kommenterar: "Kultureliten" har nu mera kapitulerat inför det faktum att På spåret är ett trivsamt fredagsprogram och kan faktiskt säga att hon gillar det)
måndag 15 december
Från och med i dag är Pappan inte längre arbetslös. Han har börjat sitt nya jobb på Rehabenheten. Så nu går han upp 05.00 varje morgon och sätter sig på sin alldeles egna plats på tåget mot jobbet. Första dagen har varit bra. Kollegorna verkar snela!
torsdag 22 januari
Idag var det så en av de stora dagarna under resan mot att bli pappa. FÖRSTA ULTRALJUDET!! Det var nervöst, läskigt men också väldigt spännande. Mamman kände sig stabil men började gråta så fort vi kom in genom dörren och barnmorskan sa välkomna. Pappan var såklart hur kolugn som helst ;).
Så var du äntligen där på skärmen. Livlig, svartvit och alldeles liten. 17 cm lång och 180 gram tung med hjärnhalvorna på plats. Du beräknas komma 26/6 -09. Vi fick faktiskt också veta att du antagligen har en snippa (om du inte har en väldigt liten snopp). Mamman och pappan är väldigt stolta och alldeles glada!
lördag 24 januari
Idag har jag och Mamman varit i Uppsala där Mamman skrivit in sig på en juridikkurs. Mamman gillar att förkovra sig.
Namnlistor har gåtts igenom om och om igen och hela tiden finns ca 5 namn med på topplistan även om några nykomlingar kommit till på senaste tiden. Vi har nog bestämt oss för vad du ska heta, men det är hemligt. Väldigt fina namn tycker i alla fall vi. Nu ska jag gå och lägga mig och gosa med Mamman i soffan.
Idag har jag och Mamman varit i Uppsala där Mamman skrivit in sig på en juridikkurs. Mamman gillar att förkovra sig.
Namnlistor har gåtts igenom om och om igen och hela tiden finns ca 5 namn med på topplistan även om några nykomlingar kommit till på senaste tiden. Vi har nog bestämt oss för vad du ska heta, men det är hemligt. Väldigt fina namn tycker i alla fall vi. Nu ska jag gå och lägga mig och gosa med Mamman i soffan.
1 kommentar:
Läser fina pappans resumé med ögon fyllda av tårar.
Skicka en kommentar